Medvetandets och motstå-;-ndets dialektik

Hamid Koorachi
2026 / 11 / 19

Kritisk marxistisk teori, politisk psykologi och lä-;-rdomarna frå-;-n den irakiska Oktoberrö-;-relsen

1. Teoretiskt ramverk: Skä-;-rningspunkten mellan kritisk marxism och politisk psykologi

Proteströ-;-relser och folkliga uppror ä-;-r komplexa fenomen som inte kan fö-;-rklaras enbart utifrå-;-n rent ekonomiska faktorer eller omedelbara politiska motiv. Fö-;-r att fö-;-rstå-;- vad som driver massorna ut på-;- gatorna fö-;-r att utmana fö-;-rtrycksmekanismer och omforma sin kollektiva identitet krä-;-vs ett tvä-;-rvetenskapligt angreppssä-;-tt. Ett så-;-dant perspektiv integrerar den kritiska marxistiska analysens verktyg – fö-;-r att tolka klassstrukturer, alienation och dominans – med teorier inom politisk psykologi – fö-;-r att fö-;-rklara gruppdynamik, kollektivt medvetande och hur rä-;-dsla ö-;-vervinns.

Ur den kritiska marxismens perspektiv, sä-;-rskilt genom bidrag frå-;-n Frankfurtskolan och Antonio Gramsci, uppstå-;-r inte protester i ett vakuum. De ä-;-r en oundviklig konsekvens av den *alienation* (frä-;-mlingskap) och *varufiering* (reifikation) som produceras av det dominerande kapitalistiska systemet och dess underordnade statsapparater. Under normala omstä-;-ndigheter lyckas den hä-;-rskande klassen upprä-;-tthå-;-lla vad Gramsci kallade *kulturell hegemoni*. Genom denna hegemoni internaliserar de fö-;-rtryckta klasserna den styrande elitens idéer och narrativ, vilket legitimerar deras egen exploatering – ofta med hjä-;-lp av sekteristiska diskurser, extrem nationalism eller ideologisk avtrubbning.

Det latenta missnö-;-jet ö-;-vergå-;-r i ö-;-ppen vrede nä-;-r regimens fö-;-rmå-;-ga att reproducera denna hegemoni kollapsar, nä-;-r ekonomiska lö-;-ften vittrar sö-;-nder och nä-;-r individen upplever att den grundlä-;-ggande mä-;-nskliga vä-;-rdigheten krossas under tyngden av systematisk korruption och avsaknad av social rä-;-ttvisa.

Enligt teorier om social identitet genomgå-;-r deltagarna i detta skede en transformation: frå-;-n en individuell eller splittrad identitet (baserad på-;- klan, sekt eller region) till en ny kollektiv identitet grundad i tillhö-;-righeten till sjä-;-lva torget eller protestrummet. Den andre på-;- torget blir en kamrat, och tidigare skiljelinjer upplö-;-ses infö-;-r den gemensamma fienden – korruptionen, tyranniet och det styrande systemet.

Rä-;-dsla ä-;-r auktoritä-;-ra regimers frä-;-msta vapen. Den politiska psykologin studerar dock hur det inledande chockö-;-gonblicket – exempelvis nä-;-r de fö-;-rsta dö-;-dsoffren faller eller nä-;-r sä-;-kerhetsstyrkorna korsar rö-;-da linjer – kan fungera som en omvä-;-nd utlö-;-sare. Istä-;-llet fö-;-r att avskrä-;-cka massorna genererar vå-;-ldet en ö-;-vervä-;-ldigande kä-;-nsla av kollektiv vrede och moralisk solidaritet, vilket gö-;-r den psykologiska och moraliska kostnaden av att stanna hemma betydligt hö-;-gre ä-;-n risken med att gå-;- ut på-;- gatorna och mö-;-ta faran. Nä-;-r marxistisk analys fö-;-renas med politisk psykologi blir det tydligt hur den materiella basen (fattigdom, arbetslö-;-shet och brist på-;- samhä-;-llsservice) samspelar med den psykologiska ö-;-verbyggnaden (kä-;-nslor av fö-;-rnedring, hopplö-;-shet och svek) fö-;-r att omvandla passivt lidande till aktivt politiskt motstå-;-nd.

2. Oktoberrö-;-relsens suverä-;-nitetsbegrepp: Frå-;-n ideologiska slagord till medborgarpatriotism

Under de folkliga protesterna i oktober 2019 (*Tishreen-rö-;-relsen*) lyckades de irakiska ungdomarna omvandla suverä-;-nitetsbegreppet frå-;-n tomma ideologiska slagord – som tidigare anvä-;-nts fö-;-r att rä-;-ttfä-;-rdiga korruption – till ett praktiskt, civilt koncept som kopplade samman utrikespolitiskt oberoende med medborgarnas vä-;-rdighet på-;- hemmaplan.

Fö-;-r de traditionella partierna hade begreppet "hemland" reducerats till att handla om det politiska systemets legitimitet, skyddet av den egna sekteristiska folkgruppen (*komponenten*) eller lojalitet mot regionala allianser. I skarp kontrast till detta lanserade demonstranterna sloganen *"Jag vill ha ett hemland"* (*Urid watan*), vilket omdefinierade hemlandet till en trygg plats som garanterar fullvä-;-rdigt medborgarskap, mä-;-nsklig vä-;-rdighet, rä-;-ttsstatens principer och grundlä-;-ggande rä-;-ttigheter.

Oktoberrö-;-relsen avvisade regimens fö-;-rsö-;-k att skylla landets problem på-;- "externa konspirationer". Ungdomarna betraktade istä-;-llet intern korruption och okontrollerad vapenspridning som de frä-;-msta hoten mot Iraks suverä-;-nitet. De menade att en stat som misslyckas med att tillhandahå-;-lla arbetstillfä-;-llen, elektricitet och rä-;-ttvisa å-;-t sin befolkning ä-;-r en stat som i praktiken saknar suverä-;-nitet.

I motsats till den partipolitiska retoriken som tillä-;-mpar dubbelmoral i suverä-;-nitetsfrå-;-gan – dä-;-r man bekä-;-mpar en utlä-;-ndsk aktö-;-r samtidigt som man underordnar sig en annan – presenterade Oktoberrö-;-relsen en konsekvent och heltä-;-ckande standard:

* **Avvisande av regionalt inflytande:** På-;- torgen ropades tydliga slagord mot iransk inblandning i Iraks politiska och militä-;-ra beslut, med krav på-;- ett slut på-;- dominansen frå-;-n de milisfraktioner som ä-;-r knutna till doktrinen om *"Juristens fö-;-rmyndarskap"* (*Velayat-e Faqih*).
* **Avvisande av vä-;-sterlä-;-ndsk inblandning:** Samtidigt motsatte sig rö-;-relsen nä-;-rvaron av utlä-;-ndska militä-;-ra styrkor och amerikanska ingripanden i utformningen av landets ekonomiska och politiska kurs.
* **Balanserade internationella relationer:** Ungdomarna formulerade en utrikespolitisk vision grundad i ö-;-msesidig respekt och gemensamma intressen, fri frå-;-n beroende av nå-;-gon regional eller internationell maktaxel.

De styrande makterna fö-;-rsö-;-kte stä-;-mpla varje protestvå-;-g som styrd av utlä-;-ndska ambassader eller som en *"joker-agenda"* (en regimtrogen konspirationsteori om att demonstranterna -var-utlä-;-ndskt finansierade sabotö-;-rer). Ungdomarna bemö-;-tte dessa anklagelser genom att strikt hå-;-lla fast vid fredliga metoder, enbart hissa den irakiska flaggan och formulera konkreta inrikespolitiska krav: nyval, en rä-;-ttvis vallag, ansvarsutkrä-;-vande av korrupta makthavare samt att staten skulle å-;-terta vå-;-ldsmonopolet.

Rö-;-relsen inså-;-g att suverä-;-nitet inte enbart krä-;-nks av frä-;-mmande arméer, utan ä-;-ven av okontrollerade och olagliga vapen inne i stä-;-derna. Kravet på-;- att begrä-;-nsa vapeninnehavet till statens officiella militä-;-ra institutioner blev dä-;-rfö-;-r en bä-;-rande pelare i oktobersuverä-;-niteten. Vidare brö-;-t rö-;-relsen den gamla kopplingen mellan patriotism och lojalitet mot regeringen. Istä-;-llet befä-;-stes synen att kritik av makten, avslö-;-jande av korruption och motstå-;-nd mot tyranni utgö-;-r den hö-;-gsta formen av patriotism. Ungdomarna visade en tydlig medvetenhet om skillnaden mellan folk och regeringar-;- rö-;-relsen drevs inte av fientlighet mot andra folk eller en ö-;-nskan om isolering, utan av kravet på-;- irakiskt sjä-;-lvbestä-;-mmande i kombination med en medveten ö-;-ppenhet mot omvä-;-rlden.

Strukturella hinder och maktapparatens motstrategier

Trots Oktoberrö-;-relsens historiska framgå-;-ng med att skapa en konceptuell omvä-;-lvning och omdefiniera "suverä-;-nitet" och "nationalism" i det irakiska kollektiva medvetandet, mö-;-tte den allvarliga inre och yttre hinder. Dessa fö-;-rsvå-;-rade mö-;-jligheten att omsä-;-tta det folkliga engagemanget till ett organiserat, hå-;-llbart och konkurrenskraftigt politiskt projekt.

Inre organisatoriska svagheter

Rä-;-dslan fö-;-r ledarskap: Bland grä-;-srö-;-tterna uppstod en stark motvilja mot att utse ledare eller officiella talespersoner. Detta bottnade i en hö-;-gst befogad rä-;-dsla fö-;-r lö-;-nnmord, smutskastningskampanjer i media eller att ledarna skulle kö-;-pas upp av etablissemanget. Avsaknaden av ledarskap ledde dock till handlingsfö-;-rlamning i det strategiska beslutsfattandet. Utan en strategisk ledning (ett "politiskt kö-;-k") som kunde fö-;-rhandla eller utforma ett enhetligt valprogram blev rö-;-relsen så-;-rbar fö-;-r splittring.
Avvisande av politiskt deltagande och erfarna allierade:** En stor del av ungdomarna betraktade blotta deltagandet i den befintliga politiska processen – eller bildandet av egna partier – som en moralisk "nedsmutsning" och ett svek mot rö-;-relsens principer. Samtidigt skapade rö-;-relsen ett betydande avstå-;-nd mellan sig och ä-;-ldre oberoende aktö-;-rer inom akademi, fackfö-;-reningsrö-;-relse och politik. Den konfrontativa retoriken prä-;-glades av en ungdomlig hå-;-llning som avvisade tidigare generationers "fö-;-rmyndarskap", vilket gjorde att rö-;-relsen gick miste om deras ackumulerade organisatoriska, juridiska och politiska expertis.
* **Resursmä-;-ssig asymmetri och regional misstro:** Hå-;-llbara politiska partier bygger på-;- organisatorisk kapacitet, ekonomiska resurser och fasta strukturer, medan Oktoberrö-;-relsen fö-;-rlitade sig på-;- frivilliga insatser och tillfä-;-llig mobilisering. Nä-;-r konflikten drog ut på-;- tiden kunde ungdomsrö-;-relsen inte mä-;-ta sig med de etablerade partierna, som fö-;-rfogade ö-;-ver statsmedel, medier och klientelnä-;-tverk. Dessutom mö-;-ttes rö-;-relsen av stor skepsis i sin regionala omgivning, dä-;-r grannmakter uppfattade upproret som ett hot mot sina egna intressen, vilket ledde till att det saknades internationellt diplomatiskt stö-;-d fö-;-r att skydda fö-;-rä-;-ndringsprocessen.

Repression, splittring och "politiska entreprenö-;-rer"

Det hö-;-ga antalet dö-;-dsoffer – fler ä-;-n 800 dö-;-dade – tillsammans med tusentals så-;-rade och fö-;-rsvunna personer, skrä-;-mselkampanjer och riktade mord på-;- aktivister fö-;-rsä-;-nkte gatans rö-;-relse i ett tillstå-;-nd av psykisk utmattning och kollektiv chock. Må-;-ngas fokus fö-;-rskö-;-ts frå-;-n lå-;-ngsiktig politisk planering till sjä-;-lvfö-;-rs-var-och hantering av psykisk press.

Myndigheterna och dess olika fraktioner tillä-;-mpade en strategi som vilade på-;- två-;- huvudlinjer: dels **fysisk eliminering** genom lö-;-nnmord och på-;-tvingade fö-;-rsvinnanden av lovande fä-;-ltledare fö-;-r att hindra en kompetent kader frå-;-n att vä-;-xa fram, dels **inneslutning och splittring** genom att locka enskilda aktivister och stö-;-dja falska, karikatyrartade "oktober-formationer" i syfte att fö-;-rvirra vä-;-ljarna.

Nä-;-r det rena sä-;-kerhetsvå-;-ldet inte rä-;-ckte fö-;-r att slä-;-cka upproret sä-;-nde maktsystemet in så-;- kallade **"politiska entreprenö-;-rer"** och profiler som utgav sig fö-;-r att fö-;-reträ-;-da ungdomarna fö-;-r att infiltrera torgen. Dessa aktö-;-rer fungerade i praktiken som fö-;-rlä-;-ngningar av etablerade partier. Deras syfte -var-att rida på-;- protestvå-;-gen, dä-;-mpa kraven och fö-;-rvandla radikala slagord om systemskifte till snä-;-va sä-;-rkrav och fö-;-rmå-;-ner – så-;-som offentliga tjä-;-nster, marktilldelningar, lä-;-gre administrativa poster eller giftermå-;-lslå-;-n.

Nä-;-r fö-;-rsö-;-ken att misskreditera rö-;-relsen inte gav full effekt flyttades tyngdpunkten tidigt frå-;-n "ö-;-ppna torg och kontinuerligt tryck" till "valbå-;-set", innan ett trovä-;-rdigt alternativt politiskt projekt hunnit mogna. Nya, partiliknande listor med oklar finansiering vä-;-xte fram med syftet att splittra rö-;-sterna frå-;-n den genuina rö-;-relsen, brä-;-nna ut nya ansikten i det traditionella spelet och fö-;-ra fram svaga kandidater som frä-;-mst -var-intresserade av framtida maktdelningsuppgö-;-relser. Denna motsä-;-ttning mellan hö-;-gstä-;-md, radikal retorik och opportunistisk praktik bakom kulisserna tö-;-mde rö-;-relsen på-;- dess moraliska tyngd och skapade djup besvikelse hos grä-;-srö-;-tterna. Den mest framträ-;-dande externa infiltratö-;-ren fungerade dä-;-rmed som ett "internt virus" som ibland skadade rö-;-relsen mer ä-;-n det -dir-ekta vå-;-ldet.

---

## 4. Att avslö-;-ja infiltration: Varningssignaler i proteströ-;-relser

Processen att motverka och avslö-;-ja infiltration och -dir-ekt inneslutning ä-;-r en av de mest komplexa utmaningarna fö-;-r folkrö-;-relser. Politiska regimer bygger ofta upp nä-;-tverk av opportunister med stor fö-;-rmå-;-ga att anpassa sig och lå-;-na revolutionä-;-rernas eget språ-;-k. Historiska erfarenheter frå-;-n Oktoberrö-;-relsen och andra folkliga protester i arabvä-;-rlden pekar ut fem avgö-;-rande varningssignaler som gö-;-r det mö-;-jligt att i ett tidigt skede identifiera individer och grupperingar som agerar som "politiska kontraktö-;-rer" på-;- maktens uppdrag:

Gradvis urvattning av kraven:** Aktö-;-rerna bö-;-rjar med radikala krav identiska med gatans, men ö-;-vergå-;-r med tiden till en stegvis uppmjukning av de stora systemkritiska må-;-len (konstitutionella reformer, suverä-;-nitet, ansvarsutkrä-;-vande) och ersä-;-tter dem med snä-;-va, byrå-;-kratiska krav på-;- enskilda utnä-;-mningar eller anstä-;-llningsavtal. Må-;-let ä-;-r att omvandla rö-;-relsen till ett rent fö-;-rhandlingsverktyg fö-;-r fraktionsintressen.

Ofö-;-rklarliga finansiella och logistiska resurser:** Plö-;-tslig uppkomst av nya organisationer, medieplattformar eller samordningskommittéer med omfattande ekonomisk kapacitet – så-;-som tv-kanaler, sponsrade plattformar, fullt utrustade protesttä-;-lt och på-;-kostade trycksaker – utan transparent redovisning. Syftet ä-;-r att anvä-;-nda svarta politiska pengar fö-;-r att kö-;-pa lojaliteter på-;- fä-;-ltet och styra protesterna mot agendor som gynnar en maktfraktion.

Radikal ö-;-verbudspolitik och fö-;-rrä-;-derianklagelser:** Att skruva upp retoriken i medierna till extrema, militariserade nivå-;-er samtidigt som man snabbt anklagar varje rö-;-st som efterlyser organisation och institutionalisering fö-;-r landsfö-;-rrä-;-deri. Taktiken syftar till att skapa intellektuellt kaos, skrä-;-mma allmä-;-nheten och fö-;-rhindra framvä-;-xten av ett hå-;-llbart politiskt projekt.

Mediefabricerade ledare:** Medier knutna till de styrande partierna eller tvivelaktiga regionala kanaler hyllar utvalda profiler som "talespersoner fö-;-r rö-;-relsen" medan genuina aktivister osynliggö-;-rs. Syftet ä-;-r att skapa formbara "karikatyrledare" som ä-;-r lä-;-tta att utpressa och tä-;-mja fö-;-r att senare ingå-;- eftergiftsavtal i gatans namn.

Brå-;-dska till bakrumsfö-;-rhandlingar:** En oberä-;-ttigad brå-;-dska att lä-;-mna protesttillstå-;-ndet fö-;-r slutna fö-;-rhandlingsrum och individuella uppgö-;-relser med korrupta makthavare, dä-;-r grundlä-;-ggande eftergifter motiveras i "pragmatismens och den politiska realismens" namn utan att nå-;-gra verkliga garantier fö-;-r medborgarna har uppnå-;-tts.

Frå-;-n hö-;-gpolitik till ö-;-verlevnadspolitik: Medborgarskapets kris

Den dystra psykologiska och sociala verkligheten i Irak blottlä-;-gger slutligen en krass omvandling av statsbegreppet och de stora politiska slagorden. Att ö-;-versä-;-tta parollen *"Jag vill ha ett hemland"* till vardagliga krav på-;- arbete, bostad, mö-;-jlighet att bilda familj (*"fullborda den andra halvan av sin religion"*) och omsorg om fö-;-rä-;-ldrar speglar hur det politiska medvetandet har fö-;-rskjutits frå-;-n **hö-;-gpolitik** till **ö-;-verlevnadspolitik**.

Sloganen fö-;-ddes på-;- protesttorgen som ett radikalt krav på-;- systemskifte och nationell suverä-;-nitet. I vardagens verklighet har parollen dock – till fö-;-ljd av krossade fö-;-rhoppningar, akut arbetslö-;-shet och skenande levnadskostnader – genomgå-;-tt en reducering till basala fö-;-rsö-;-rjningsbehov. Det ä-;-r ytterst svå-;-rt att fokusera på-;- nationell suverä-;-nitet eller strukturell korruption nä-;-r man inte kan betala hyran eller sä-;-kra sitt dagliga uppehä-;-lle. Nä-;-r modellen med *"Gulf-shejkerna"* å-;-beropas i den irakiska folkliga diskursen ger det uttryck fö-;-r en rent pragmatisk jä-;-mfö-;-relse: om staten besitter enorma oljerikedomar, varfö-;-r omsä-;-tts inte dessa i vä-;-lfä-;-rd, bostä-;-der och kostnadsfri utbildning som i grannlä-;-nderna, istä-;-llet fö-;-r att fö-;-rvandlas till byte fö-;-r de styrande partierna? Denna fö-;-rskjutning visar att en betydande del av gatan har kommit att betrakta politik ur ett rent konsumistiskt perspektiv: *Vad ger staten mig i utbyte mot min lojalitet eller min tystnad?*

Inom den politiska psykologin leder ett så-;-dant statligt sammanbrott – dä-;-r varken ekonomisk eller social trygghet garanteras – till en djup alienationskris dä-;-r det kollektiva medvetandet faller tillbaka på-;- en traditionell, patriarkal modell. I det kollektiva omedvetna fö-;-rvandlas hä-;-rskaren då-;- till en **patriarkal fö-;-rsö-;-rjare** (*landsfader*), som fö-;-rvä-;-ntas fö-;-rdela statens oljeintä-;-kter (*rä-;-ntor*) och trygga livets mest basala nö-;-dvä-;-ndigheter – istä-;-llet fö-;-r att staten fungerar som en rä-;-ttslig institution som skyddar medborgerliga rä-;-ttigheter och mö-;-jliggö-;-r fö-;-r medborgarna att skapa sitt eget vä-;-lstå-;-nd.

Denna utveckling fö-;-rstä-;-rktes av en djup intellektuell och kunskapsmä-;-ssig (*epistemologisk*) klyfta som fö-;-rsvagade upproret inifrå-;-n. De religiö-;-sa partierna och auktoritä-;-ra miliserna behö-;-ll inte sitt ö-;-vertag enbart genom vå-;-ld och finansiering-;- de verkade också-;- i en miljö-;- dä-;-r ett fö-;-rfallet utbildningssystem och ideologiska lä-;-roplaner under decennier motverkat kritiskt tä-;-nkande och skapat en ackumulerad kunskapsmä-;-ssig urholkning. Eftersom unga generationer aldrig upplevt en genuin demokrati utan vuxit upp i ett korrupt sekteristiskt kvotsystem (*komponentsystem*), befä-;-stes idén om att rä-;-ttigheter inte ä-;-r nå-;-got medborgaren ä-;-ger i kraft av sitt medborgarskap, utan en nå-;-degå-;-va frå-;-n ledaren, klanhö-;-vdingen eller partiet.

Detta skapar en fä-;-lla dä-;-r en passiv, omsorgsinriktad fö-;-rsö-;-rjningsmedvetenhet (*"pastoral efterfrå-;-gemedvetenhet"*) tar ö-;-verhanden på-;- bekostnad av ett politiskt rä-;-ttighetsmedvetande. Nä-;-r medborgaren reducerar sina ambitioner till att vä-;-dja om en statlig anstä-;-llning eller en bostad, fö-;-rskjuts rollen frå-;-n att vara en aktiv medskapare av suverä-;-nitet till att bli en underordnad som vä-;-ntar på-;- en vä-;-lgö-;-rare. Denna typ av medvetenhet gö-;-r det enkelt fö-;-r korrupta myndigheter och politiska entreprenö-;-rer att avleda och kvä-;-va protester genom skenbara utnä-;-mningar, marktomter eller uppkö-;-p av lojaliteter. Ett genuint progressivt medvetande skä-;-nker dä-;-remot demonstranterna en tydlig kompass som gö-;-r det mö-;-jligt att skilja substans frå-;-n tom retorik – en fö-;-rutsä-;-ttning fö-;-r att undvika att folklig entusiasm kapas av opportunister som sluter uppgö-;-relser med makten i utbyte mot personlig vinning.




Add comment
Rate the article

Bad 12345678910 Very good
                                                                                    
Result : 100% Participated in the vote : 1